Djupt, djupt nere i träsket

Sommaren 2006 var jag och familjen i Stockholms skrägård och båtluffade. Oturligt nog för dem hade jag hittat boken Brott och straff några dagar tidigare hos morfar. Jag fastnade i boken från första sidan och läste konstant under semestern. Boken är ju dessutom inte känd för att vara kort vilket gjorde att den räckte hela vistelsen.

Sen jag lärde mig läsa har jag älskat att läsa böcker men alltid haft problem med att lägga dem ifrån mig när jag väl börjat. På sommarloven när jag var yngre fick jag bara låna ett visst antal böcker för att jag inte skulle bli för osocial sa mamma.


Bild från Stockholms skärgård. Jag sitter förmodligen och läser och knäppte av ett foto från klippan i all hast.

I söndags var vi hos min nyfunna vän Nina här i Düsseldorf och hjälpte henne och hennes man med att skruva ihop en IKEA-garderob. De båda har ett enormt stort läsintresse och när jag frågade efter en bra bok fick jag snabbt 7-8 stycken att välja på efter de önskemål jag haft. Nu är jag verkligen fast, har läst varje ledig stund sen jag fick låna den. Längtar tills jobbet ska sluta så jag får veta fortsättningen. Missar jag min spårvagn gör det inget för då kan jag läsa.. Ja, det är sjukt och därför läser jag ingenting i perioder. Efter den här boken måste jag ha paus ett tag igen. Men det är så fantastiskt att försvinna in i en annan värld för en stund!