Det känns i hela kroppen. En tvekande, utdragande mening fick mig nyss att må illa. Ett par tårar och en känsla av att ett hej då verkligen betydde hej då. Ett svar på en fråga jag länge velat ställa utan att ha kommit till skott. En motkommentar - Jag trodde att Ulrika berättat för dig, annars hade jag hört av mig. Det var på riktigt är det enda jag tröstar mig med just nu, det var verkligen på riktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar